Vägledning – del 2

Riskdiversifiering

En sliten fras som jag hört så många gånger att jag börjat näst intill ogilla det är att ”lägg inte alla ägg i samma korg”. Själva grundprincipen går inte att se förbi dock. Risken minskar om det totala sparandet innehåller fler sparprodukter. Med det sagt antar man att varje produkt har någorlunda likadan andel eller vikt i totalvärdet av sparandet – eller varför inte säga portföljen som man så ofta kallar sparandet. En sparprodukt kan inte ha en enorm övervikt i portföljen, då spelar det mindre roll hur många övriga produkter man köpt. Väldigt basic må tyckas, men kan vara värt att nämnas ändå.

Det minimum av antalet sparprodukter, eller instrument om man så vill, i en portfölj som ger en god riskspridning varierar beroende på vilken akademiker man frågar, men givet att det är samma tillgångsslag, exempelvis aktier, så är min uppfattning att antalet börjar vid 20 och slutar någonstans i häraden av 30-35 aktier. Om portföljen innehåller även mindre riskabla instrument som exempelvis räntebärande instrument så kan antalet – i regel – antas vara färre.

En annan del av riskdiversifiering är att spara i olika valutor. Sparar man i fonder exempelvis vilka de flesta räknas om (det vill säga växlar kontinuerligt) till svenska kronor så har man ofta bara exponering mot just vår inhemska valuta. Fine, så länge man bara har kostnader i svenska kronor, men sparar man till pensionen exempelvis och funderar på att pensionera sig i Frankrike, Spanien, Portugal, you name the country så kan det vara en idé att spara i fonder som är noterade i euro. Riktigt så långsiktigt tänkande behöver man kanske inte vara fullt ut, men likväl, om man sparar i fonder som är noterade i amerikanska dollar, euro och svenska kronor bara för att nämna de tre största, så får valutasvängningarna över tid mindre betydelse. Med det inte sagt obetydlig, men mer begränsade svängningar i vart fall.

En annan bit av att sprida riskerna, diversifiera, kan vara att blanda olika typer av instrument i portföljen, fonder, aktier, räntebärande instrument, valutor och så kallade strukturerade produkter exempelvis.

Val av mäklare

Om man utgår från den mest förekommande investeraren, det vill säga en icke professionell investerare, så är det fullt gott med exempelvis Avanza eller Nordnet. Det har jag nämnt tidigare, men värt att nämnas igen. Ett annat exempel är Aktieinvest – som erbjuder att återinvestera dina utdelningar courtagefritt – helt unikt vad jag vet. Därtill är Aktieinvest ett dotterbolag till Aktiespararna, vilket i sig ger i min värld en väldigt hög grad av integritet och oberoende. Aktiespararna är branschens otvetydiga bastion i marknaden för att omhänderta de mindre spararnas intressen mot de mer inflytelserika krafterna i marknaden.

Courtage, avgiften eller kostnaden, för att mäklaren ska förmedla köpet eller säljet till marknaden när det väl lett till avslut, är väldigt avgörande, speciellt om man handlar mindre poster varje gång. Väljer man den bank man vanligtvis har att göra med, ofta Skandinaviska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank eller Nordea, så är det oftast… mindre bra sett ur kostnadssynpunkt. Det blir i långa loppet kostnader som drar ner på avkastningen om man handlar relativt ofta i mindre poster.

Tags

Leave Yours +

No Comments

Comments are closed.

  • Comments are Closed

2017