Fondmarknaden. Del 2 – Vilka olika typer av fonder finns det då?

Aktiefonder/blandfonder/räntefonder/hedgefonder/private equity/fond-i-fond/etiska fonder/landsfonder/branschfonder

Aktiefonder är i sitt grundutförande näst intill fullo investerade i aktier. Högre avgift.

Blandfonder innehåller i regel aktier och räntebärande instrument. Avgiften är något lägre än aktiefonder.

Räntefonder innehåller långa och korta räntebärande instrument. I regel låg avgift. Något högre för fonder som mestadels investerar i företagsobligationer.

Hedgefonder – förvaltaren kör Ferrari och Lamborghini. Njae… men det är väl myten lite grand. Ofta relativt hög avgift för att prestera avkastning oavsett om marknaden överlag är i uppåtgående eller nedåtgående trend.

Private equity – investerar i bolag som inte är listade på någon marknad. Oklara värderingar med andra ord, men historiskt mycket framgångsrika i avkastning då de investerar i mycket unga företag.

Fond-i-fond. Väldigt populärt fondval då det drar ner på risken att välja olika fonder. Det man betalar för är att förvaltaren är duktig på att välja fonder med andra ord. Är du intresserad av fonder så välj dina egna fonder. Ett argument mot fondtypen är att dels betalas en avgift till förvaltaren som valt fonderna, men den baseras bland annat på alla de underliggande fondernas respektive avgifter. Därtill kan förvaltaren teoretiskt sett ha personliga incitament att välja just den eller de fonderna, så kallade kickbacks.  Kickbacks är inte rakt upp och ner mutor som kanske kan tro vid första anblick, utan bolaget som förvaltaren jobbar för får en del av fondens avgift som en premie för de köp av fondandelar som sker.

Etiska fonder. Titeln säger det mesta. Här ger fondbestämmelserna tydliga begränsningar för förvaltaren att endast placera i vad som är etiskt försvarbart. Klassiskt sett så undantas här exempelvis tobak, krigsmateriel och pornografi. Industrier som i regel har mycket höga marginaler då köparna är relativt prisokänsliga.

Landsfonder. Förvaltaren är begränsad till endast ett land – eller vissa länder. Ett populärt exempel är de så kallade BRIC länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och China.

Branschfonder. Även här borde rubriken vara någorlunda självförklarande. Viktigt att veta är att i regel så kan förvaltaren investera över landsgränserna. Exempelvis läkemedelsfonderna får placera såväl i Europa så som i USA, enkelt uttryckt. Ett bra val historiskt sett är exempelvis SEB:s läkemedelsfond.

Mått på avkastning

Hur ska man då veta om en förvaltare är bra eller inte? Alla förvaltares avkastning mäts mot något i jämförelse – ett så kallat benchmark, eller standard. För den traditionella aktiefonden är det ofta ett sammanvägt index av företag, exempelvis OMX Stockholmbörsen 30, OMXS30. Tendensen är dock att fler och fler fokuserar på förvaltarnas absoluta avkastning. Föga tröstande är det om din förvaltare bara avkastat minus fem procent om index har gått ner åtta. Personen i fråga är duktig som slår markanden i stort, men vem vill förlora pengar? Om förvaltningen mäts i absoluta tal istället för mot ett index så blir riskviljan i regel lägre. Det gäller dock inte alla fonder som mäts på det sättet, många exempelvis hedgefonder kan välja att gå kort, det vill säga låna aktier (mot ränta) och sälja dem för att vid ett senare tillfälle köpa tillbaka dem till en lägre kurs och lämna tillbaka dem.

Kostnader

Ett sista råd: titta på det så kallade TKA:t när du överväger en fond mot en annan. Det står för total kostnads andel och visar hur stora kostnader fonden har inkluderat administration, courtage, förvaltarens resor, reklam, etc. Det kan äta upp din pension utan att du vet det.

Tags

Leave Yours +

No Comments

Comments are closed.

  • Comments are Closed

2017