Finansmarknaderna

Syftet med den här artikelserien är att schematiskt belysa finansmarknadernas olika delar i stort. Vi kommer att gå genom aktier, räntebärande instrument, derivat, valuta, fondmarknaden, pensionssparande, strategier, enkel företagsvärdering med nyckeltal, riskdiversifiering, nyhetskällor, syn på analys (fundamental och teknisk analys), handelsplattformar, val av mäklare, informationssystem, bruk av Internet, företagshändelser (så kallade ”corporate actions”), tidningar, tidsskrifter, böcker, statistik intradag, sociala medier och till sist min egen vägledning till placeringsbeslut. Märk väl att jag inte använder ordet råd – för jag ger inga råd, utan bara beskriver hur saker och ting fungerar och hänger ihop. Jag ger inga råd, men vägleder den okunnige till att själv kunna fatta egna placeringsbeslut. Trevlig läsning!

Sparformer – kontosparande, aktier, räntebärande instrument, derivat och valuta. Del 1

Kontosparande I skrivande stund drar jag mig till minnes en artikel i Dagens Industri som nämner att svenskarna har otroliga 1,6 biljoner kronor på sina bankkonton. Det är i en räntemiljö där man inte får någon som helst ränta på de allra flesta kontona och kanske 0,15 – 0,50 procent om man har riktig tur på övriga konton, de som egentligen ska vara så kallade sparkonton. Nu talar jag om de stora bankerna, det vill säga Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank (gamla Föreningsbanken och Sparbanken), Nordea (gamla Nordbanken bland annat) och Handelsbanken (SHB) och deras sparkonton. Artikeln nämner räntor ända upp till 1,00 % men det är en försvinnande liten del av bankkontosparandet som landar där tyvärr. Var otrogen och flytta bankkontosparandet till de mindre så kallade nischbankerna!

Aktier

Här finns avkastningsmöjligheterna, men även risken för förluster. Enkelt uttryckt kan man säga att utdelningen ett företag delar ut när man köpt dess aktier är den ränta man får på pengarna man en gång betalade för aktierna. De allra flesta svenska bolagen delar ut en gång per år, oftast sent på vårkanten, men det blir allt mer vanligt att man får halvårsvis eller kvartalsvis utdelning. Telia har nyligen börjat med halvårsvis betalning. Autoliv är ett annat sedan tidigare. Kvartalsvis utdelning får man främst från de så kallade preferensaktierna i dagsläget. De ger företräde till utdelning i det fall att ett företag inte klarar av att betala utdelning både till preferensaktierna och till stamaktierna. I utbyte så avstår man sin rätt att rösta på bolagsstämman, men får i regel högre utdelning än på stamaktierna. Balder är ensamma, mig veterligen, om att endast ge utdelning på preferensaktierna (eller ”preffarna”) och ingen utdelning alls på stamaktierna. I snitt får man 3,8 % utdelning på sina aktier på Stockholmsbörsen i dagsläget (december 2016).

Om aktier kan man skriva spaltmeter. Vi kommer att gå genom tillgångsklassen än mer framöver i olika avsnitt, men viktigt att veta är att man kan förlora hela sitt kapital vid en konkurs. Kanske en självklarhet, men det tål att upprepas. Historien är full av exempel på företag som ”bara inte kan gå i konkurs”. Enron, Bear Stearns och definitivt Lehman Brothers i USA är exempel på det. Lehman Brothers gick i konkurs på grund av sin extremt höga skuldsättning till förtjänst av att man trodde sig kunna förvalta de pengarna så mycket bättre på grund av sin spetskompetens inom investeringar, men när långgivarna började kräva tillbaka sina pengar, alla på en gång, så var tillgångarna man köpt inte så smarta val ändå visade det sig.

Tags

Leave Yours +

No Comments

Comments are closed.

  • Comments are Closed

2017